Egg! Egg! A hardboiled story.

Fick tummen ur och bokade hotell idag. Då var det ur världen. På måndag åker vi och jag har konstaterat att om det blir någon shopping så blir det second hand-shopping. För jag måste ju ha råd att äta också. Ingen utav oss har någon som helst koll på Stockholm, men det är nog kul att vara lite vilse för en gångs skull. Det kommer nog att bli en galen resa. Jag längtar.

Igår var vi i domkyrkan på nåt FN-manifest och jag skrev en bön till Gud i en bok. Jag bad om att det skulle bli sommar snart. Så nu ska vi se vad han går för. Annars vet jag inte. Ingen drivkraft i sikte.

Fast jag vet en bra låt i alla fall.
Sufjan Stevens - Romulus

Det är inte höst längre, det snöar och marken är vit och det är så sjukt kallt utomhus, jag tror det kallas för vinter. Men allt blev så mycket kallare då jag lämnade Umeå igår och det gör mig ledsen. Och inatt drömde jag om björnar och gamla klasskompisar som blivit tillfångatagna nere i björngrottan och torterats av barn. Jag är inte så bra på att drömma bra grejer längre. Helt kass på det faktiskt.

Om en vecka åker vi till Stockholm och jag kommer nog bli tvungen till att tömma mitt fjuttiga sparkonto som av någon konstig anledning börjar bli tomt. Men jag hoppas att det blir en lyckad resa i alla fall och att vi kanske lyckas boka boende snarast så vi har någonstans att bo när vi väl kommer fram.

Vet du vad Gorbatjov sa dagen efter Tjernobyl-olyckan?
Igår ba "tjoff!"

Det blir en resa under höstlovet trots allt. En resa till huvudstaden. Jag har aldrig utforskat Stockholm förut så det är väl på tiden att göra det kanske. Så swish! försvann alla pengar igen, pengar som jag ännu inte ens hunnit få. Och jag fasar för julen. SWISH, så försvinner alla pengar igen. Det blir budgetjulklappar i år kan jag lova. Jag hoppas så innerligt att min ansökan om bostadsbidrag går igenom, då slipper jag en tung utgift i alla fall.

Jag drömde mardrömmar konstant inatt, hemska mardrömmar och enligt Elin hade jag börjat skrika i sömnen också. Jag hade tydligen sagt "Jag äter inte gräs med lök! Jag äter bara vanligt gräs!" Haha.

Ge mig drivkraft, ge mig drivkraft, ge mig drivkraft!!

Det är inte många knop i fröken Björnfot nu. Dagarna är mekaniskt trista men på skolan är det kul, mest för att vi inte gör ett jäkla piss och för att folket där är roligt. Men jag kan inte göra någonting, det är ingenting som driver mig. I'm stuck in between och jag behöver ett miljöombyte. Nu. Och jag kan inte sova om kvällarna för det känns som att alla organ vill gräva sig ut ur min kropp och det känns som att min kropp kommer att ge upp och sluta andas innan morgonen gryr. Och jag hoppas att det är hösten som gör det. Och jag vill att allt ska kännas så jäkla bra men jag förväntade mig mer.

"Well I'm trying hard to pass the time but I just got more time to kill"
- M. Ward

Och det spelas coldplay i mediaplayer och det är dags att gräva ner sig.

(Och man ska aldrig börja en mening med och. OCH man ska undvika att skriva man, men då blir det för mycket jag.)

Idag såg jag buss-micke som var med i det första programet av 100 höjdare. Hans hobby var att titta på och fotografera olika bussar . Han stod på Smedjegatan med kameran i högsta hugg och inväntade säkerligen en utav våra framtidsbussar. Kul kul! Han fanns på riktigt.

Som väntat drömde jag om hamburgare hela natten lång bortsett från då jag drömde om en stor råtta som attackerade mig. Det var en tung natt och några timmars sömn skulle inte alls sitta helt fel nu.

Bambi är en hane och nu ska jag sova.

Jag har varit arg. Jag brukar inte vara arg men idag har jobbet varit ett helvete. Springa fram och tillbaka, fylla på grejer, vara trevlig, laga mat, ta betalt, städa, diska, svara i telefon, osv osv osv. På åtta timmar hann jag inte sitta ner i fem minuter inte ens en minut, jag hann inte ens gå på toaletten. Två timmar i rad gjorde jag i snitt ett skrovmål i minuten. Och inte får man mer betalt för det heller.

Nåja, tillslut rann allt tålamod undan och jag blev en ragata och hatade allt som var hungrigt och jag hatade barn som skrek och telefoner som aldrig slutade ringa och jag hatade folk med specialbeställningar och hockeyföräldrar och hockeybarn och jag hatade min egen existens. Det jag nästan hatar mest av allt är att jag kommer att drömma konstant om hamburgare inatt, så ännu är det inte färdigjobbat.

Lyckades städa undan det jag skulle, skynda mig hem och ta en tvåminutersdusch och sen iväg med tåget. Väl hemma i Luleå kastade jag i mig ett gäng panodil och åt en burk äppelpaj. Nu börjar mina fötter värka men det är färdigstressat för stunden i alla fall.

Jag vet inte, jag kan inte ta på vad det är. Den kroniska tröttheten skyller jag på hösten, men allt det andra, som inte heller riktigt går att ta på, är det också hösten? Jag hatar hösten och jag vet inte, jag vet aldrig någonting. Jobb i helgen. Jag vill inte, jag vill hellre gräva ner mig i en grop och gömma mig. Gå i ide. Sova tills snön bestämt sig för att försvinna.

For hours in Washington - M. Ward

Datorn lever igen, det krävdes bara en liten hjärna och ett nytt tangentbord. Och idag har jag och Elin dragit igång vårat projektarbete, det kommer att bli skitbra. Vi ska skriva en barnbok och försöka få den utgiven av något bokförlag, vi vet att det krävs mycket, men det gäller väl att tro på det man kan göra och sen göra det ännu bättre. Vi får hoppas att det går vägen helt enkelt.

På återseende.

I helgen har jag fått ihop 20 arbetstimmar, när jag kom hem till Luleå hade min dator bestämt sig för att inte fungera och jag och Elin har varit nära döden för tredje gången.

Angående datorn, vad gör jag om mitt tangentbord vägrar lysa och windows-grejen bara står och tänker och tänker i timtal och vägrar starta? Det har en tendens att bli lite panikartade stunder i min lägenhet då ingenting fungerar, lyckades även förstöra min video igår genom att sätta in ett grusigt videoband som jag och Elin hittade på våran skräckpromenad. Vi fick för oss att det var ett the Ring-band och att vi skulle dö efter att vi sett på det, men det var porr - såklart. Och en stor råtta var nära att äta upp oss och vi hittade en stekpanna full med tomhylsor. Läskigt värre.

Nyss beställde vi studentmössor, upprymdhet kan jag lova. Snart sorterar jag post på posten, men mitt verkliga mål är att köra postbil. En vacker dag..

Förresten så fick jag VG på min uppsats i engelskan. Jippie!

1½ vecka kvar av distanskursen i engelska B. Är sjukt less och jag imponerar inte direkt. Fick just tillbaka en gramatikinlämning där jag av åtta delar fick fem IG, ett G och två MVG. Slutresultatet blev dock ett G, men ändå. Nu väntar jag på att min distanslärare ska ringa så jag får göra bort den muntliga delen också.

Muntliga delen gick bra, men distansläraren hade en obehaglig telefonröst som gjorde mig illa till mods. Hade jag förberett mig mer hade hon gett mig högsta betyg. Men VG är bra det med.


http://profile.myspace.com/index.cfm?fuseaction=user.viewprofile&friendID=2775795 Lyssna på låten "fuck was I" och njut.


Det gäller att gräva sin egen grav och skriva uppsatser om något som egentligen inte är, och komma på försent att "det här kanske inte går att skriva om.." Men min fantasikompis Lisa får flytta till London och vara ett stycke i min uppsats bara för att fylla ut texten lite. Tack Lisa, tack för att du brinner för popmusik och jobbar på ett fik i London!

I förrgår fick vi åka båt med min lärare. De här bilderna tog jag när vi stannade vid en liten ö för att fika. Hösten är allt fin den.

På http://www.jesper.nu/onlinespel/action/alfabet.php kan man testa sina färdigheter vad gäller att skriva alfabetet på kortast möjliga tid. Efter en halvtimmes maniskt tryckande så orkar jag helt enkelt inte mer. Ska jag vara nöjd eller helt enkelt bara rädd för mig själv?

Jag har nog aldrig varit en bloggare, har gjort ett fåtal försök men det har slutat upp i ointresse varenda gång. Tredje gången gilt.

Idag har jag lärt mig att laga en ny maträtt i min lägenhet utan kök. Potatismos och varmkorv, en simpel maträtt. Men utan kokmöjligheter så blir det lite knepigare, det tog mig nästan ett år att komma på hur jag kunde koka nudlar. Lösningen är vattenkokare. Det är en fin uppfinning. Så hädanefter kan jag kombinera nudlar med korv och mos.

Idag utforskade jag även min källare, jag hittade en bastu. Kruxet är att min nyckel inte passar till alla dörrar. Har exempelvis inte tillgång till tvättstugan, det problemet löser jag dock med att kånka hem en väska tvätt till mamma varje gång jag hälsar på henne. Och igår tvättade jag lite kläder i duschen, det är ett hårt liv att vara student, men vad gör man inte för att bo själv? I alla fall, bastun, vågade inte testa nyckeln eftersom jag hörde mansröster bakom dörren, men tänk vad underbart om nyckeln passar! Ett nytt tidsfördriv. Ett naket tidsfördriv.