Egg! Egg! A hardboiled story.

Vinden vänder, efter den senaste tidens misslyckanden skulle man nästan kunna tro att jag är kåt på motgångar. Tro mig, så är inte fallet, jag hatar motgångar. Men jag är inte en sådan människa som följer med strömmen, jag går en egen snirklig väg framåt utan mål i sikte. Det kanske är just det som stjälper mig emellanåt, att inte veta vad jag ska göra av mig själv. Samtidigt är motgångar en slags drivkraft, det är inte särkilt tillfredsställande att känna sig kastlös och i botten, men det som inte dödar härdar. Och varför leva efter andra människors förväntningar? Varför vara som alla andra? Det är ju så jävla opersonligt att jag bara vill kräkas. Herregud, vi dör inte av misslyckanden. Varför sitta och trycka på en plats vi ogillar bara för att alla andra gör det? Det är du som räknas i din värld, det är din självkänsla som räknas, din uppgift här i livet är inte leva upp till andra människors förväntningar, din uppgift är att vara den du vill vara och handla därefter. För när du är borta är det ändå ingen jävel som bryr sig om vad du gjorde och inte gjorde.