Egg! Egg! A hardboiled story.

Jag är allt bra obeslutsam ibland, fast nu vill jag dock inte kalla det för ett misslyckande, jag vill snarare kalla det för jakten efter det inre välmåendet. Jag började på ett jobb förra veckan som telefonförsäljare, alla envisades med att kalla sig för brandkonsult bara för att det lät mer professionellt men i grund och botten var vi alla sketna telefonförsäljare. I alla fall, jag sade upp mig igår efter första arbetspasset. "Varför det?!!" undrar nog åtminstonde två utav mina sju läsare, och ärligt talat har jag bara kommit till insikt att inte beblanda mig och tvinga in mig i ekorrhjul som får mig att må dåligt. Svårare än så är det inte. Kanske är det bara ett slags försvar för min egen del men faktum är att det är det inre välmåendet och nuet som räknas, framtiden kan vänta.

I jakten på Bill Gates mötte jag min stora idol Bert Karlsson istället. "Det här är ju som att pippa" skrockade vår folkkäre herre och nöp mig i rumpan.

Sedan inlägget innan har jag hunnit dricka upp mitt rödvin, svängt mina lurviga på Kalles dansgolv, tagit tåget mot Göteborg, börjat ett nytt jobb och säkert något mer väldigt oviktigt. Sällskapet i kupén på tåget var väldigt roande men samtidigt en gnutta skrämmande. Två kvinnor med en uppenbar form av identitetskris roade hela vagnen, jag skulle tippa på att de hade nått kulmen av 30-årskrisen. H-E-R-R-E-G-U-D!! Säger jag bara. Om jag blir sådär när jag är 30 så skulle jag nog föredra att hoppa framför tåget, om jag vägrar så kan någon annan få putta mig framför tåget istället. Låt säga att de betedde sig som om de vore 12 år gamla (om ens det), de petade på varandra, kittlade varandra, nöp varandra, räckte ut tungan åt varandra, fnissade likt två små irriterande fjortisar, var obstinata och allt vad som innebär att just ha kommit in i det revolterande pubertala livet. De var helt enkelt extremt roande, i alla fall de första tio minuterna.

Idag tänkte jag leta upp Bill Gates, enligt rykten är han i stan och enligt fakta har jag 40 kronor på mitt kontokort.

Inatt har jag varit med i bonde söker fru, bonden var egentligen en brandman som hade skottsäker väst på sig dygnet runt. Inatt har jag även varit på fest, men jag hade en minneslucka som varade från första ölen till morgonen därpå. Jag har sprungit i skogen och varit rädd för björnar. Hittat mobiltelefoner, varit med i en suspekt telefonintervju, sett två bilar krocka, träffat Alex Schulman, sett en lisebergskanin explodera, sjungit i en olaglig kareokemaskin på en sjaskig livsmedelsaffär, ätit såpbubblor, sett en hel dagisgrupp med dreads. osv..

Kommer ihåg delar av alla nattens drömmar, en del går inte riktigt att sätta ord på dock. Helt fantastiskt vilken fantasi man kan ha om nätterna.

1. När jag är på konsert och blir på dåligt humör utav folk som står och tränger sig brukar jag medvetet armbåga dem stenhårt i sidan alternativt nypa dem. Hämnd är det bästa botmedlet.

2. Jag kan inte rapa, så på fyllan när jag behöver lägga en redig rap stoppar jag fingrarna i halsen och väntar med spänning på resultatet - luft, eller kräk?

3. Jag hatar särskrivningar och tappar all trovärdighet för en text där "skribenten" lyckats att begå detta stora stav fels brott.

4. Som barn hade jag två fåglar som "glömdes" bort på övervåningen i ett tomt rum. De dog av svält.

5.Jag har alltid trott att Oslo varit Norges huvudstad.

6. En gång åt jag köttbullar och mos med Lasse Berghagen.

7. Jag föddes med huvudet först.