allmänna tankar
Om 48 timmar står vi i skolan finklädda och väntar på att få springa ut. Springa ut till ovissheten, arbetslösheten. Jag vill inte det längre, jag vill börja om från början. Jag har arbete i sommar, fram till första september. Pengarna kommer att läggas på hög och jag kommer att vara så gott som död när den här sommaren nått sitt slut.
Men efter första september vet jag inte vad som händer, vart det bär av, om det bär av. Det kanske är det som är det mest skrämmande, att hela framtiden ligger framför mina fötter och det är nu jag får gå min egen väg. Jag behöver en ledsagare, en personlig coach, jag vill välja rätt.
Men efter första september vet jag inte vad som händer, vart det bär av, om det bär av. Det kanske är det som är det mest skrämmande, att hela framtiden ligger framför mina fötter och det är nu jag får gå min egen väg. Jag behöver en ledsagare, en personlig coach, jag vill välja rätt.
